07 feb Life Quality

Life Quality 

 

 Människan är en sociokulturell varelse som söker stimulans livet ut för att uppleva mening och trivsel med sin existens…

   Under hela vår moderna historia har det förekommit folkvandringar. Ett otal av dessa har haft krig och tragedier som springande orsak. Människan som varelse har både haft förmågan att förinta såsom också att överleva samma förintelse. Detta är inget nytt i vår världshistoria; människan har per definition haft förmågan att skapa samhällen som applicerat erfarenheterna som nästan upplånat dem så att nya generationer kan växa i trygghet, utveckla och finna bättre utgångspunkter för sina levnadsvillkor. Till denna bakgrund ska det också tilläggas att inga folkvandringar sker för nöjes skull eller därför att människor får för sig att lämna sin födelseplats till förmån för något man inte känner. Folkvandringar i vårt moderna samhälle har konflikter som orsak.    

Flyktingmottagning 

I Sverige har vi de senaste decennier bevittnat stora inflöden av människor från andra delar av världen. De flesta av dessa inflöden har just berott på grund av krig och tragedier i ursprungsländerna, regioner eller världsdelar.   Det svenska samhället har i alla avseende varit generöst i sitt mottagande och försökt finna vägar för att stimulera inkorporeringen av de personer som fått stanna i vårt land. Det har utarbetats olika politiska policyn och man har genom olika metoder velat tillämpa en inkorporering som byggt på de principer som det svenska samhället själv grundar sig i.    

Integrationsretorik som menar assimilation 

Integrationsarbete har varit den gemensamma nämnaren för alla de svenska institutioner som har arbetat med frågan om inkorporering av nyanlända medborgare till vårt land. Metoder och andra socio relaterade initiativ har på samma gång blivit en fråga om invandrarens plikt, förmåga eller icke förmåga att bli en del av det svenska samhället. Detta menat: förmågan att få en utbildning, arbete eller helt enkelt en försörjning att finansiera sitt varande i Sverige. Något som för många visat sig vara mycket svårt att uppnå när vårt samhälles behov på arbetskraft inte gått att matcha med de resurser som människor har haft att erbjuda. Delar av denna problematik har förklarats med att vårt samhälle har gått från industrisamhälle till ett kunskap- och tjänstesamhälle och behoven på arbetskraft varit kvalificerade. Det har alltså inte varit enkelt att finna givande normer eller metoder, som på ett generaliserande sätt kunnat visa vägen för den som kommer utifrån om hur bli en del av Sverige.    

Ett misslyckat projekt 

Integration har utifrån ett arbetsmarknadsperspektiv i många avseende ansetts vara ett misslyckat projekt i fråga om tillvaratagande av de resurser som människor som kommer utifrån också utgör. Genom att inte betrakta den som kommer som en resurs utan istället som en person som behöver kompletteras med kunskap, beteenden, språk, kultur, sociala verktyg etc. innan den kan betraktas som attraktiv eller uppfyllandes ett minimum av nödvändiga integrerande kriterier.    

Bortanför etnicitet, kultur och religion 

En formgivande faktor som i integrationsambitionerna tycks dock ha gått förlorad är att människor flyr eller söker sig till vårt land därför att de vill rädda livhanken och skapa sig bättre förutsättningar för sin egen framtid.   Det som istället har hänt är att integration som begrepp kommit att bli en belastning snarare än ett verktyg som underlättar för en samexistens, när projekt och ambitioner om bättre förutsättningar för invandrare kommit på skam och gått om intet. Detta när vårt samhälle uppfattar eller antar att frågorna om invandring handlar om etnicitet, kultur eller religion. Den slutsats som samhället verkar antaga är att bakgrunden till misslyckade försök av att bli en del av det svenska också torde bero på samma orsak som dessa tre punkter beskriver, alltså etniska, kulturella eller religiösa. Men sällan ifrågasätter man det egna samhällets oförmåga att delge nycklarna till en lyckad etablering. Kritiken uteblir och varje ansats till reflexiv analys drunknar i förebråelse om de goda ambitionerna genom förklaringar om de enorma ekonomiska åtagande. Sällan återgår man till grundprincipen om varför människor söker sig till vårt land; vilka är deras grundorsak och vilka är deras förväntan.    

Ett koncept 

Life Quality är ett koncept som tar vara på grundambitionerna hos de människor som söker sig till vårt land. Den må vara vilken orsak som helst som ligger till bakgrund för invandringen, men grundprincipen för Life Quality är att människor utgör en resurs för sig själva, för varandra och för samhället.   Det är viktigt att förstå Life Quality som ett koncept under vilket många olika metoder kan göras tillgängliga. Ett koncept som påbjuder oss hur vi ska tolka de ambitioner om behandling, terapi, lärande moment etc. som tillämpas. Konceptet ger oss på förhand en given riktning.    

En praktisk praktik  

Life Quality som koncept fokuserar på framtid och erbjuder individer möjliga vägar att uppnå egna uppsatta mål: genom att tillämpa de metoder som finns till hands för att läka, behandla och bearbeta psykosociala problem i syfte att ge individen bästa möjliga förutsättningar för att ta sig ann egna uppsatt mål.    

En individuell process 

Life Quality är den mening som utgör grunden för varför individer väljer att bosätta sig i vårt land.  

Life Quality är inte knuten till religion, etnicitet eller kulturell bakgrund utan kan istället betraktas som en grundprincip om skapandet av sociala förutsättningar för individen att förstå att tillgodogöra sig de sociala koder som bereder vägen till den egna framgången. Något som i alla avseende kommer att ske livet ut eller så fort nya individuella målsättningar framställs.     

Sociokulturell dysfunktionalitet 

I vårt resonemang är detta ett begrepp som är sammansatt av flera olika för sig, redan i sina vetenskaper, definierade sådana. Begreppet är tänkt att beskriva hindrande förmåga att interagera med andra individer när etnocentriska föresatser föreligger.   När vi menar sociokulturell utgår vi från att människan är en kulturell varelse som skapar samhälle och som lever tillsammans med andra individer som delar samma eller liknande uppsättningar av kulturella yttringar eller förståelsesfärer. Det sociala är i vårt resonemang förankrad i en förkunskap om hur varje individ beter sig eller borde bete sig i förhållande till andra, även när inte kunskapen om hur andra i samma samhälle beter sig har individer en basal utgångspunkt som tillåter de agera och interagera, likaså att låta bli bådadera.   Sociokulturell är utifrån vårt perspektiv menad att förstås som den uppsättning av grundläggande strukturer som reglerar vår agerande gentemot oss själva såsom gentemot andra. Självfallet finns det lodande variationer i samhället som regleras av sociala, religiösa eller kulturella bakgrund. Men i alla avseende är individerna kopplade till en gemensam förståelse om varandras existens.   Dysfunktionalitet som begrepp är hämtat från psykologin och i sin ursprungliga betydelse beskriver svårigheter att förstå eller agera på ett funktionellt sätt. Begreppet har haft som syfte att beskriva en persons nedsatta förmåga att agera utifrån en psykosocial betydelse.   Alltsedan vårt intresse för vad det är som händer med människor som flyttar från ett samhälle till ett annat, när dessa inte lyckas bli en del av det nya eller uppvisar tydliga problem för att förstå hur det nya samhället fungerar, har vi haft behovet att precisera vad det är som troligvisst sker med individerna.   Det är i detta sammanhang som begreppet sociokulturellt dysfunktionalitet tar form och ger oss ett perspektiv att röra oss i. Begreppet ger oss möjlighet att förstå hur människor uppsättning av förståelse strukturer inte faller samman med den mottagande omgivningen och interaktioner uteblir eller helt trubbas av att man inte faktiskt förstår varandra.  Majoritetssamhället ställer krav, nämnbara eller osynliga, på individer som gör anspråk på att vilja vara en del av det gemensamma. Dessa krav kan i princip vara desamma över hela jordklotet men de uttrycks olika och de tilldelas olika ingångsportar. De så kallade allmänmänskliga beteenden är trotts allt byggd på liknande principer och det är i frågan om inträdet som förvecklingar kan uppstå när majoritet samhället och den som anländer tar för givet att den egna utgångspunkten är den korrekta att utgå ifrån.        
No Comments

Post A Comment